E/BL 18: Brun utan sol

EPILOG: 

Molnen hopar sig över östkustens, till vardag, solparadis, Miami. Regnet kommer som på beställning strax därefter. Men det finns inga problem eller bekymmer. Vi har inga tider att passa, inga mail som behöver hanteras, och definitivt inga missade samtal att återkoppla till. Vi har nuet att planera. Gatan är lika folktom som den var fullpackad kvällen innan. Nattens händelser hänger kvar i luften som en tät dimma längs Washington Avenue. Han sitter kvar där än, hinner jag tänka, innan mannen som kvällen innan spelade ut sitt fulla register på trummorna tittar upp på mig från trappan framför musikaffären, som han gjort till sin egen scen och sovplats. Han känner igen mig, vi delar ett moment av tystnad innan han lägger sig igen på sin madrass, tillverkad av kläder och handdukar. Livets roulette. 

: SLUT PÅ EPILOG :

Jag vet, Jens Lapidus skriver exakt som mig. 

När man legat på en solstol hela dagen, med T-shirt under solparasoll börjar tristessen smyga sig på. Därför leker jag författare. DON'T HATE

Snart landar familjen Moussan. Får se om vi hinner träffa några av dem ikväll. Vore kul. 

Meningslöst inlägg förutom några trevliga bilder på mitt trevliga sällskap som tål solen lite bättre än vad jag gör..